Läskunnighet nu - varför är läskunnighet en så viktig färdighet för barn?

I finländska skolor pratar man allt oftare om multilitteracitet istället för traditionell läskunnighet. Med multilitteracitet avses färdigheten att tolka, producera och utvärdera information. Barn stöter dagligen på olika typer av medietexter, till exempel videor och reklam. God läskunnighet gör det möjligt att kritiskt granska information som presenteras i olika format.

Med analfabetism avses att en person saknar mekanisk läskunnighet, det vill säga förmågan att koppla samman ljud till ord, och ord till fraser. Mekanisk läskunnighet är ändå bara läskunnighetens första steg. Den lägger grunden för att lära sig nya saker, förstå det man läser, utveckla tänkandet, uttrycka känslor, ge oss färdigheter i informationssökning och många andra färdigheter som vår föränderliga värld kräver av oss människor.

Multilitteracitet handlar både om att producera och tolka information

När allt mera information finns tillgänglig i en allt snabbare takt ställs allt högre krav på en mångsidig läskunnighet. En person som behärskar multilitteracitet kan kritiskt utvärdera olika typer av texter och söka information från olika källor, samt förstå komplicerade orsaks- och konsekvenssamband. För att kunna tolka videor på sociala medier eller förstå sig på handlingen i digitala spel behöver man en annan typ av läskunnighet än när man exempelvis läser läroböcker.

I dagens moderna samhälle finns det krafter som strävar efter att påverka människors åsikter, till exempel genom falsk information eller genom att begränsa tillgången på objektiv information. Trots det har över hälften av världens barn inte möjlighet att öva på läsning och mediakritik i en digital miljö.

För att utveckla multilitteracitet är det viktigt att barn övar på att producera, modifiera, presentera och utvärdera information i olika situationer och miljöer, och med hjälp av olika verktyg. Till exempel att producera egna videor, spela brädspel, titta på serier och chatta med kompisar på sociala medier stöder utvecklingen av barnets läskunnighet. Ingen av dessa hobbyer allena garanterar ändå att barnet lär sig att bli en skicklig läsare.

Läskunnighet är nyckeln till framtiden

Människors läskunnighet är ojämnt fördelad. Största delen av dem som inte kan läsa lever i fattigdom och i krigszoner. I de fattigaste länderna lär sig bara 5 % av barnen att läsa. Samtidigt är det ett vedertaget faktum att läskunnighet främjar fred, jämlikhet och demokrati.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt att få information, uttrycka sin egen åsikt och gå i skolan. Genom läskunnighet förbättras barnens förmåga att påverka sina eget liv och de saker som är viktiga för dem. Genom läskunnighet utvecklas dessutom empatiförmågan, samt förmågan att känna igen och uttrycka olika känslor.

Barns läskunnighet utvecklas bäst när de får gå i skolan och erbjuds kvalitativ undervisning. I bästa fall ger skolan barnet möjligheter att växa och utvecklas i enlighet med sin egen potential.